h1

januari 4, 2012

Idag saknar jag min moster lite extra mycket. Jag saknar att se det norska numret på nummerpresentatören och att höra den skrovliga, hesa rösten i telefonen. Jag saknar att höra den säga att vi snart ska ses igen, trots att vi båda vet att det är tomma ord. Jag saknar att höra min mosters skrovliga röst i telefonen som säger att allt är bra, även om vi alla vet att det var längesen någonting var bra med henne.

Och jag hatar alla jävla sjukdomar som kan komma att drabba någon med döden som inte ens fyllt femtiofem.

Annonser

3 kommentarer

  1. Åh Emma jag blir så himla orolig för dig! Skulle det kännas okej att prata lite över facebook? Jag känner igen varenda ord du pratar om, och vill kunna finnas för dig! Johanna Thedéen är hela mitt namn, så snälla lägg till mig om du vill prata ❤ Största kramen!



  2. SV: Nej du är ❤



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: